Noveller och skit.

Jag drömmer mardrömmar om döden och vi pratar inte mer du och jag fast vi bor under samma tak. Fast du ler varmt och frågar vad jag vill äta idag, så är det som om varje mening existerar på skämt och jag blir alldeles för liten för att våga fråga vad som hänt. Varför vi aldrig menar något längre och desto fler dagar som går så mår vi bara ännu sämre. Jag vet inte.