Om jag fick bestämma.
Om jag fick bestämma exakt hur det skulle se ut just nu.
Då skulle jag sitta i ett fönster, ett stort fönster med låg fönsterkarm.
Utsikten skulle vara över Stockholm, inte så noga just vart, bara det var liv och rörelse så skulle jag vara nöjd. Jag skulle ha på mig en herrskjorta som jag lånat av ägaren till lägenheten . I min vänstra hand skulle jag ha en cigarett, och i min högra hand skulle en blyertspenna vara hårt greppad, i färd med att teckna av vinklar ur en kropp som skulle ligga på sängen mittemot. Kroppen skulle tillhöra någon jag inte känner idag, alltså kan jag inte säga vad han heter eller hur han ser ut. Jag känner på mig att det är en han iallafall.
Men om jag var där skulle jag självklart känna honom bra. Vi skulle vara goda vänner med aptit för allt härligt i världen, och vi skulle metodiskt arbeta oss fram till varsin samling målningar av varandra.
Vi skulle inte veta det då, men många år efter att vår vänskap luckrats upp så skulle målningarna bli värda hur mycket som helst. Men vi skulle säga att vi, vi behövde inga pengar. Det är konsten som räknas.
Som en person med mycket pengar som jag inte skulle veta vad jag skulle spendera dom på, så jag skulle ringa honom och fråga om han ville vara med på en plan.
"Jaha så nu ringer du sådär lite spontant efter ungefär tio år?" skulle han undra.
Jag skulle svara ja, och vi skulle använda pengarna till att köpa upp några stora gator i stan som vi skulle göra om till åkbackar om vintern, där alla som ville kunde åka pulka. För jag har nog märkt, hur många bra pulkbackar det finns i stan, men som det bara åker bilar nerför.
