Nummer.

Teven står på i vardagsrummet, den visar en kanal på arabiska som just nu visar mycket blodiga scener från något krig, förmodligen från Palestina. Ismael kan inte arabiska så han kan bara anta att det är därifrån med tanke på hur aktuellt det är med Israel Vs. Palestina. Högteknologiska bomber möter hemmapysslade missiler, matchen följs även upp på Tv4 om man vill ha det på svenska och med censurerade scener, spänningen är olidlig!Blod som blod, skitsamma vems det är, tänker Ismael.
Han går in på sitt rum och sätter på Bob Dylan och lägger sig på sängen.
Aldrig kommer han kunna gå ut igen, han har gjort bort sig totalt idag.


Han lämnade en lapp med sitt nummer på. Till Vilma. Universums finaste tjej. Han har gått och glott på henne enda sen sjuan och Samad sa att han bara måste snacka med henne någon gång, man kan väl fan inte bara gå och glo på en tjej sådär. Det är ju nästan kränkande, sa han. Ismael hade frågat Samad om han visste vad kränkande betydde, men han hade bara ryckt på axlarna och mumlat något om "dålig stil eller nja". Han skulle alltid låtsas som att kunde så mycket mer än han faktiskt kunde, men ändå orkade han aldrig plugga.
Men Ismael vågar ju inte komma fram och bara ställa sig och prata, vilken normal människa i världen skulel våga något sånt? Det gör man ju bara inte.
Eller, han förstod ju själv att det var ganska pinsamt att lämna sitt nummer på en lapp som värsta casanovan också, det fattade han ju, men då slapp man ju stå där och skämmas iallafall.
Då kan man skämmas på sängen i sitt rum.
För Det Stora Pinsamma som hände, det kom i vilket fall.
Och då var det ju skönt att hon iallafall hade hans nummer ifall att hon skulle ändra sig.
Det Stora Pinsamma var att hon hade sagt något så sjukt dumt framför hela hans killgäng och hennes tjejkompisar också.
När han gick där, stannade framför henne och sa "Ta den här", då tog hon lappen i handen, synade den misstroget och tittade upp på honom. Sedan sa hon det, det självklara och uppenbara:
"Jaså, du tänker att du ska få ett ligg med en billig blondin eller? Varför ska ni turkar alltid välja blondiner för? Har ni verkligen inte en enda ljushårig tjej där hemma i arabien eller vadfan det nu heter?". Hennes hårt sminkade ögon plirade elakt mot honom, han kunde bara gapa.
Hennes kompisar bara skrattade, och Samad och dom andra börja ropa saker.


"Men gå och knulla svennar istället då jävla hora, vadfan Isma, vad är det här för jävla natzibrud du har hittat?"

"Du som knullar runt så mycket, har du verkligen rätt att vara kräsen din billiga jävel?"

"Sätt på dig en ordentlig tröja, man ser fan ungen som växer därinne!"

Han bara vände på klacken och gick därifrån, på håll hörde han hur killarna och tjejerna skrek på varandra.


Alltså. Hon ville inte ens ha något med honom att göra. För att hon ser på honom att han inte är svensk. Alltså...va? Han fattar verkligen ingenting. Hon ser inte ut som någon rasist direkt, hon ser snäll ut. Fast vad vet han, det är ju inte direkt så att alla som har emot invandrare ser ut på ett speciellt sätt. Fan. Han kan inte gå till skolan imorgon. Men farsan kommer strypa honom långsamt om han inte går till skolan imorgon, det är matteprov, och hemma hos Ismael missar man inte ett prov. Speciellt inte om det är några naturämnen, matte eller samhällskunskap.
Hans pappa hade varit läkare i hemlandet, och hans mamma jobbar som samhällslärare nu så de är väldigt måna om hans studier. De anser att höjden av lycka är att lyckas lösa en riktigt knepig ekvation. Ismael själv ska ändå bli stor med sitt band men det verkar inte hans föräldrar förstå. Han skiter i det.
Tjejgänget kommer säkert garva och ropa saker när han går förbi imorgon. Han orkar inte. Nu när han äntligen vågade blir alla hans förhoppningar helt krossade.
Och grabbarna kommer bara säga att han har dålig smak som inte skilja på brud och brud.

Tänk om dom har snackat runt, domdär tjejerna. Tänk om folk kommer kolla på honom i skolan och viska, att där går den där skumma killen som lämnade en lapp med sitt nummer på som om han vore någon speciell. Han tror säkert att han är sjukt snygg, men kolla på honom, vilka smala ben! Han kan ju inte ha en enda muskel, den där killen.
Och om han ser Vilma i korridoren? Ska han bara gå förbi och låtsas som att han inte ser henne eller hur ska han göra egentligen?
Det här måste vara det pinsammaste han har varit med om, hon dissade honom framför världens skvallrigaste tjejer och framför hans egna vänner.
Kanske kan han verkligen fejka att han har magsjuka?
Men mamma kommer aldrig gå på det!
Fan, han börjar bli lite desperat på riktigt.
Han tänker att han måste ta en dusch eller något för att lugna ner sig, börjar samla ihop handuk och grejer till badrummet. Precis då ringer telefonen.
Han tar upp den, på displayen står ett nummer som inte finns inlagt. Han svarar.


"Hallå?"


"Hej, det är Vilma. Du, förlåt."

 


Kommentarer
Postat av: Alicia

<3

2010-01-25 @ 22:12:26
URL: http://acoco.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0