Noveller och skit.

Vissa säger att de älskar henne. De säger att de älskade henne från första stund hon kom insläntrandes in i vår matsal.
Från första gången de hörde henne prata, när hon sa till Fanny att här finns det ju bara mat med kött, vart hämtar man vego? De berättar om när hon deltog i fotbollsturneringen (trots att hon aldrig hade spela förut) och gjorde så skolans lag vann. De berättar om hur vacker hon var när hennes ansikte strålade av triumf och seger.

Kanske har de rätt. De som snackar om brudar i omklädningsrummet, de kanske verkligen älskar henne.
Men det är jag som har ristat in hennes namn i väggen så att min mamma blev vansinnig.
Det är jag som tänker på henne det första jag gör när jag vaknar, och ni kanske inte tror mig, men jag fortsätter att tänka på henne under hela min vakna tid. Det är jag som har tänkt på henne varenda gång jag har rört vid mig själv i över ett års tid. De andra kan omöjligt ha struntat i sin äckliga porr bara för att tänka på henne.

Det var jag som ljög för min dementa farmor när hon frågade om jag hade någon flickvän än. Jag sa, jo farmor det har jag, hon började som ny i vår klass för ganska längesen. Vi är riktigt kära.

Jag sa till farmor att vi sitter uppe om nätterna och berättar historier från vårt liv innan vi blev kära.
Att jag erkände för min flickvän att jag inte har haft några riktiga vänner i nästan hela mitt liv, och min flickvän erkände för mig att hennes pappa brukade slå henne när hon var liten och att han har flyttat till England nu.
Jag sa också till farmor att om jag får välja en enda plats på hela hennes kropp där jag bara får kyssa henne i resten av livet så skulle det, utan tvekan, vara på hennes stora bruna födelsemärke hon har på ryggen.

Att hon är så kär i mig så om hon inte träffar mig på en dag ringer hon och snyftar i telefonen, säger att hon inte klarar sig utan mig och vet jag hur mycket hon älskar att bara höra min röst?
Sedan berättade jag, att när hon sätter upp håret i en sådan där klämma som håller hela håret uppe, en som ser ut som en krokodilmun eller en rävsax ni vet, då trillar alltid en smal men kompakt slinga ner i nacken på henne.
Så fort jag ser den hårslingan så kliar det i mina fingrar så otroligt mycket för att bara vill tvinna den runt mitt finger.
Jag förklarade också för farmor att hon har så otroligt dålig humor, min flickvän alltså, men jag börjar ändå alltid skratta för hon har ett så otroligt roligt minspel när hon berättar sina roliga historier.
Och innan vi somnar kysser hon mig bakom örat. Allt det här sa jag till min farmor när jag var hon henne sist.

När jag tittade upp så rullade det sakta ner en blek tår för farmors tunna, nästan genomskinliga hud.
Så sa hon med pipig och gammal röst, att om hon någonsin fick uppleva en sån äkta kärlek kunde hon nog dö lycklig.
Jag ville inte påminna henne om att hon hade levt ett helt liv med farfar.
Om man inte sa något till henne trodde hon nämligen att hon var kanske sexton år, hon trodde att hon var en olyckligt kär tonåring igen, som aldrig hade varit tillsammans med någon.

Just i den stunden var vi hemskt lika, jag och min farmor.